Orka mera

Önskar att man orkade mera, men man tappar sugen hela tiden när man kör fast i saker och ting.

Här hemma står det flyttkartonger överallt. Vet inte riktigt var jag ska ställa fler ATM måste försöka att röja plats för jag känner att jag måste fortsätta att packa. Snart är kartongerna slut, vi som fått så många SUCK
Jag sa ju att dom inte skulle räcka men min älskade man "Jodå det är ju så många" ha ha vi har alldeles för mycket grejor, hälften vore nog.
Ska ner i källaren och hämta resväskorna så jag kan packa i kläder i dem.

Har iaf lyckats fasta i 7 dagar igen :) Nu gäller det att hålla på matvanorna så man kan kämpa med vikten igen. Fan man e så less på att vara en tjockis :(


Nä tillbaka till mina kartonger igen.

Skriver för min egen skull

Jaha nu var det ett tag sedan man skrev något igen. Skulle vilja ta tag i det men i mitt liv känns det som att det är mest vardag. Nu ska jag iaf försöka att ta tag i min vikt igen... Blää alla verkar lyckas och jag bara går upp och ner som en jojo. Jag vet ju att jag måste ändra mina matvanor men det är så svårt och hamburgare är ju så gott.
Fan man är ju så tragisk som människa. Varför har man så svårt att göra det som är bra för en.
Nu måste jag ta tag i det, känner att rygg och knän inte orkar med min kropp mera :(
Nu har jag kört bildistrikt på jobbet en månad och det känns verkligen att man inte får röra på sej som när man cyklar. Det distriktet jag kör är oxå lite speciellt då det är extremt lite trappor att dela tidningar i.


Ska ta någon dag och skriva lite mer om Linus också men inte idag....

Helgen från helvete... eller

Ibland så suger helgerna och man vill bara tillbaka till jobb och vardag igen.
Varför ska allt vara så stressat och man måste hinna det och det och för fan glöm inte bort att göra det :(

Sedan har man 2 barn som måste dela rum, det funkar fan inte dom är i luven på varandra hela tiden, båda ska bestämma och den lilla har slutat att jamsa med så nu är det i princip fullt krig mest hela tiden.
Sedan har man en karl som tycker att hans jobb suger, han är utbränd och totalt less på allt. Sedan så tycker han att jag bara glassar runt som bara jobbar 3 timmar per natt... Jo ja men jag har ju ungarna på em och det mesta av hushållsarbetet, det är inte alltid så glassigt.

Fan va gnällig jag var idag, men jag känner att idag är ingen bra dag och helst vill jag sätta mej ner och bara gråta.

Har känt ett längre tag nu att det finns en massa gråt som skulle vilja ut... vet inte riktigt varför jag inte bara sätter mej ner och bara gråter ut. Kanske för att det inte riktigt funnits tillfälle eller för att jag tror att jag inte kan sluta när jag väl börjar.
Tyvärr är jag mest sur och tvär hela tiden, förmodligen för att jag inte kan släppa ut gråten. Mår fysiskt illa och bara blääää. Ont i kroppen, jobbigt med all övervikt och när jag mår dåligt så äter jag bara mer, mer och mer.


En positiv sak är att jag iaf fått komma till bvc psykologen, det känns bra och skönt att det äntligen händer något. Bara skönt att få komma till någon och prata, sen hoppas jag att vi ska kunna komma fram till något om Linus också såklart.


Nä tillbaka till verkligheten då.

Stress, stressad, PANIK

Varför ska allt vara så panik :( Tycker inte jag gör annat än att stressa. Stressa till jobbet mitt i natten, stressa på jobbet för att hinna hem och göra frukost till familjen. Nu så har dagis lagt på min redan stressade tillvaro genom att ha utfrågning hur jag jobbar och hur jag sover..... Va fan, SKIT I DET NI jag sover väl hur fan jag vill och jag vill inte ha mina barn i onödan på ert jävla skitdagis!!!! Om dom hade öppnat 6.30 så hade jag kunnat hämta tidigare för då hade jag kommit i säng till halv 7 eller nåt. Nu kommer man i säng till halv 8 med lite tur. Sen när man vaknar måste man väl få äta lunch och duscha. Vad jag vet så äter de flesta lunch på jobbet... då måste väl jag få äta det när jag vaknar då det passar sej dåligt att äta lunch mitt i natten.


Sedan så jobbar jag mycket extra så tiderna blir lite hackiga och ibland får man inte veta hur man ska jobba fören sent på kvällen. Jag är nog en ganska besvärlig förälder så dom vill väl bli av med mej?


Äh fan va less man blir och man känner sej värdelös redan som måste lämna bort ungarna, även om dom trivs på dagis & fritids.

Nä man kanske ska bli socialfall då är det bara socialförvaltningen man ligger till last.... Då kan ingen gnälla på att man inte tar hand om sina egna barn och utnyttjar systemet på något vis!!

Trött och sliten.

Jo jag vill jobba extra men nu i augusti så har det nog blivit lite för mycket arbete.
Lite yr och väldigt utmattad och trött. Sista natten innan 4 lediga nätter. Ska bli skönt att få lite vila.
Fast vila och vila, man får vara hemma på nätterna iaf. Ungarna är ju ganska vilda så på dagarna blir det inte mycket lugn och ro.
Rasmus har varit hemma och sjuk denna vecka så i han spritter det av oanvänd energi och Linus han tar ut sej på fritids så han är helt uppskruvad när han kommer hem. Igår berättade lärarna på fritids att de hade varit en uppskruvad dag där :( man blir ju inte så glad och jag får tankar som att nu har han funnit sej tillrätta så nu blir det som på dagis igen.
Måste försöka få tag i dom där på vc nu under ledigheten igen.
Det heter väl att trägen vinner :)

Hösten är här

Jodå nog är hösten här, trots regn så har det varit ganska skönt i luften men inatt så slog det till och vart kallt och blåsigt, så för mej så är det höst nu.
Vet inte riktigt vad man ska tycka om det, går ju fortfarande och väntar på att sommaren ska börja.

Känns spännande att våran solsemester närmar sej med stormsteg :)
Ska bli skönt att lämna regniga Sverige och få lite sol på sin bleka kropp.

Har jobbat extremt mycket nu i augusti. Hoppas att det kommer att synas på lönebeskedet nästa månad.


Igår var Linus på piratkalas och det verkade ha gått bra :) Han börjar ju bli så stor att man inte måste stanna kvar utan man kan gå hem och pyssla lite.

Nä tillbaka till arbetet..

Gråtfärdig...

Inte nu igen... Varför måste man alltid känna sej så himla värdelös och maktlös
som förälder?
Jag hoppas att det löser sej nu när förskoleklassen börjar imorgon och Linus får vara med barn som han ska vara med de närmaste 7 åren.
Han leker mest med S när dom är ute, men skit dagis fröken har ju sett till att dom inte får gå i samma klass
:(
Jag frågade idag om han inte hittat kompisar på sin egen våning (finns 3 våningar/ 3 klasser), "nä jag behöver inga kompisar, jag kan leka själv". Mitt hjärta går sönder när jag hör sådant, men som sagt, jag kommer att avvakta lite nu när klassen drar igång och hoppas att det löser sej.
Annars är det bara att börja om igen, fan har ju gjort detta en gång och det var jobbigt nog.

När vi hämtar Rasmus på dagis så kommer alla hans kompisar där fram och kramar om honom och han verkar mer än gärna vilja stanna och leka med dom.
Varför ska allt vara så svårt...

Har oxå påbörjat projekt eyeQ, ett kosttillskott för barn som har lite sitta still problem. Håller en tumme för att det ska fungera, för genom vårdcentralen får man ju nada hjälp. Har nu stått i kö över 5 månader för att få komma till en psykolog... man måste ha gått till en sådan för att få remiss till hab. på lasarettet. Totalt värdelöst!!!


Nä nu ska jag se till att ta en lugn eftermiddag med mina barn